Dagens inlägg kommer att handla om helgens tävling i Taberg, Vilden X-Trail, samt att det är dags att ge sig ut på Bondberget och leta upp nästa skatt! Vi börjar med att titta lite närmare på Vilden. I och med att Vilden X-Trail och Team Nordic Trail slog sina trailälskande påsar ihop så skulle jag finnas på plats både innan och efter loppet och tjöta en massa Team Nordic Trail med intresserade löpare och så var det ju också så att någon av deltagarna av Vilden även skulle vinna ett årsmedlemskap i Team Nordic Trail. Inte illa!
Morgonen bestod av en hel del roddande då min fru Marie också skulle springa loppet. Det innebar att vi först fick åka ut hela familjen till tävlingsarenan, Tabergs motorbana, efter det fick Marie åka lämna barnen hos barnvakterna och sen tillbaka och under tiden fick jag montera upp Team Nordic Trail-tältet som jag hade med mig.
Att fokusera på en tävling samtidigt som man ska prata en massa trail med folk är inte helt lätt och jag kände att idag får fokus vara på Team Nordic Trail i första hand och loppet i andra. Jag har trots allt en saftig utmaning i Salomon Trail Tour Skatås (Fem ryggar, 21 km) att bita i nästa helg. Vi fick ställa upp tältet nära resultatlistorna och före start var det inte en optimal placering för folk kom mest och frågade var man hämtade ut nummerlapparna, vilket man gjorde nära starten ca 150 meter vårt tält. Men det kom ändå förbi en del som var intresserade och det blev lite längre samtal vilket var väldigt roligt och trevligt. Men efter loppet skulle ju alla vilja kolla sitt resultat så jag väntade mig större aktivitet då.
Sen började det dra ihop sig till tävling och jag hann värma upp lite innan och även delta lite i den officiella uppvärmningen som Friskis och Svettis höll i. Kanonbra upplägg då hon som höll i det hela stod på taket till en byggnad nära starten så alla såg ordentligt. Sen gällde det att ta sig in i startfållan i tid, var man inte där tre minuter innan start så fick man inte komma in utan vänta tills starten gått. Längst fram hade de en seedad grupp löpare vilket i herrklassen innebar att man var tvungen att ha sprungit ett millopp snabbare än 38 minuter. Det vore ju lite skoj att stå där nästa år. Men det är inget jag har fokus på, utan klarar jag det så är det bara en riktigt stor bonus. Vi andra fick stå bakom ett andra rep några meter efter seedningsgruppen och där var det fullt med taggade löpare. Pratade med en kille som provsprungit banan innan och han lovade att det skulle bli riktigt lerigt och geggigt och det skulle visa sig stämma riktigt bra. Han nämnde också att det var bra att stå på i början så man var en av de första vid den första mossen för det kunde det bli trångt. Även detta stämde helt korrekt 🙂
Startpistolen ljöd och vi rusade iväg i full karriär på ett traktorspår rakt ut i skogen. Försökte relativt fort att hitta mitt eget tempo och ganska snabbt får man falla in i ledet för vi hamnar på en smal stig och sen kommer vi till en myr och jag passerar den relativt smärtfritt och jag börjar fundera på om det verkligen var det jag blev varnad för, men bara några hundra meter efter kommer vi till det här 🙂
”Corallen-revet”
Bilden är från Vildens hemsida och man kan ju undra om det är första gången i världshistorien som ett gyttjehål är sponsrat? 😉 Jag skymtar i bakgrunden med min ljusblå keps. När bilden togs gick det faktiskt ganska bra. Min erfarenhet av att springa genom riktiga djupa gyttjehål i vuxen ålder är inte direkt gigantisk och förra året på Salomon Trail Tour Kolmården fastnade jag upp till midjan när jag var helt utpumpad vilket var en rätt tragikomisk upplevelse. Men bara några geggiga steg efter bilden togs ramlar en kille framför mig och jag måste väja åt sidan snabbt vilket gör att jag tappar balansen och börjar vifta med armarna och får tag i hans axel och då börjar han slå undan min arm och ropa något i stil med ”Släpp mig” (jag minns inte vad han sa exakt) men min replik var att jag bad om ursäkt och att jag höll på att ramla. Han tyckte då att det var bättre att jag skulle ramla än hålla i honom vilket iofs är rätt förståeligt men det var ju delvis hans fel att det blev som blev. Som tur var lyckades vi båda i alla fall ta oss vidare utan att dratta i rejält vilket var skönt.
Sen fortsatte vi på en väldigt rolig bana med massor med skön och lurig off-trail där backarna inte var jättemånga men de som kom var riktigt branta så man fick dra sig upp ibland. Det märktes att det var mycket orienteringsfolk på tävlingen för det var flera löpare som sprang om mig i den tekniska terrängen som jag sen plockade in på när det var mer ”vanlig” stig (single track) som ändå är det jag springer mest på träning. Jag försökte medvetet att spara mig lite för jag visste att slalombacken efter ca 5.5 kilometer skulle bli en riktig pulshöjare.
Det ingick även ett Bergspris för den som sprang snabbast uppför backen vilket innebar att vid botten startade en extra tidtagning som sen stannade vid toppen. Uppför backen fick vi springa en diagonal bana där man skulle svänga vid nästa slalomport. Ett roligt inslag med riktiga slalomportar och lite annorlunda att ta sig upp för diagonalen istället för raka vägen upp som jag brukar göra på träning. Givetvis är det lättare med diagonallöpningen så sett till min egen del hade det kanske varit bättre rent resultatmässigt om folk fått kuta raka vägen, men jag var vid det här laget så trött så jag tyckte det var rätt skönt att springa på snedden jag med. Jag minns hur jag under min ”bergsbestigning” började tänka på de som springer skyrunning i Alperna måste tycka att det här är precis som vilken backe som helst.
Även här skymtar jag i bakgrunden och här var det riktigt segt kan jag lova. Men efter backen fick man ett kort men härligt utsikt från västra sidan av Tabergstoppen och vid parkeringen på toppen fanns ett vattenstopp där det satt en massa publik och hejade. Det var även många som hejade på i slalombacken vilket hjälpte en hel del. Sen bar det av utför och utförslöpning är något som jag älskar och här bjöds det på min favoritsort, smala, lite steniga och tekniska stigar där jag kunde gasa på och börja plocka lite platser. Någon kilometer efter den härliga nedförslöpningen kom jag på mig själv med att tänka att mina skor faktiskt började bli rätt så torra inuti. Knappt hann den tanken lämna innan det bar av rakt in i skogen och ännu en gång genom en myr.
Efter sista vattenkontrollen (där jag lyckades med bedriften av skvätta halva glaset i ögat typ) så var det lite lugnare då man fick springa på en grusväg ett tag. Det gjorde att jag kände mig lite starkare och jag plockade några placeringar till. Nu kunde man höra speakern på arenan på avstånd och det bar in i skogen en sista gång och sen uppför en backe, även här kände jag mig rätt stark och tog en placering till. Sen bar det av utför en klippig och rolig nedförsbacke in på stadion där folk hejade och sen var det plan mark och jag brassade på och tänkte att nu är jag väl strax i mål men så kom det en liten fjantbacke egentligen men ack vad seg den var. Givetvis mest mentalt, men det mentala påverkar ju löpningen något enormt. Jag gick i mål på 55.42, lite långsammare än Billingen X-trail Challenge. Det räckte till 40:e plats i herrklassen och på resultatlistan kunde man se att större delen av löparna framför mig var orienterare.
Både Vilden och Billingen erbjuder ungefär samma sak fast på lite olika sätt. Billingen bjöd på brötigare terräng, blötare passager och rakare löpning upp för slalombacken medan Vilden var bra mycket mer lerig och geggig, lite snällare backlöpning men längre väg upp för toppen. Jag kan skarpt rekommendera båda!
I målfållan blev det lite gött eftersnack med en del löpare och lite tjoande på folk som jag kände som gick i mål. Efter det bar det av tillbaka till Team Nordic Trail-tältet och nu blev det full rulle då det kom folk och pratade hela tiden! Kanonroligt!
Vilden besegrad!
Det visade sig att det hade varit något strul med tidtagningen vilket sett ur mitt perspektiv var kanon för då hängde folk kvar runt resultatlistorna och TNT-tältet mycket längre än vad de skulle ha gjort annars. Jag hade som sagt fullt upp och hann knappt äta upp hamburgaren jag köpte vid grillen i närheten. Mycket härligt snack om traillöpning och många som verkar vara genuint intresserade! Känns som att vi har något bra på g inför vår trail kick-off imorgon på A6. Vid prisutdelningen fick även tävlingsledaren för Vilden, Maria Thelin, dra en vinnare av ett årsmedlemskap i Team Nordic Trail. Vinnaren av hela Vilden var Jönköpings OK:s talang Oscar Claesson, endast 19 år gammal som vann på den mycket imponerande tiden 42.15 och Oscar vann även Bergspriset. En löpare att hålla ögonen på i framtiden helt klart! Jag kände även igen killen på tredjeplats, Erik Martinsson från IK Akele som vann Mullsjö X-trail Halvmara förra året.
Överlag var Vilden ett kanonarrangemang! Synd att det strulade för dem med tidtagningen och det enda som jag kan tycka att de kan göra bättre till nästa år är att lägga första vattenkontrollen lite tidigare samt se till att ha mikrofon och ljud vid prisutdelningen. Enligt tävlingsinformationen skulle det vara fyra vattenstationer så då tänkte man inte riktigt att det skulle vara ca 4.5 kilometer till den första. Jag blir så torr i halsen när jag springer utan vatten så jag hade gärna haft den första redan vid tre kilometer 🙂
Nu över till något helt annat, nämligen skatt #4 i vår skattjakt på Bondberget!
Skatt #4 – De vises sten
Följ vilket spår du vill, bara du inte tar det kortaste.
Spring tills du kommer till en stor öppen plats där du kan skåda de visas ö i fjärran.
Finns det en låg bänk i närheten att njuta av utsikten på så är du inne på rätt spår.
Där finns även ett träd dekorerat med tre färger som finns på ett afrikanskt lands flagga.
Landets bästa bollsparkare ska snart bege sig till sambans land för att sparka boll med hela världen, nästan i alla fall.
I närheten av trädet hittar du en platta gjord av metall. Sök under den där bergets vatten ibland flyter fram.
Glöm nu inte av att anmäla dig till vår kick-off imorgon kl 18.00 på A6 mitt i allt skattletande 🙂 Anmäl dig på http://www.teamnordictrail.se/kickoff/ och så hoppas jag att vi ses imorgon. Ska bli så roligt! 🙂
Bloggen har flyttat! 