Bergsbestigning med doft av hallon

Körde ett härligt tufft och kuperat pass tidigare i veckan då jag sprang uppför slalombacken vid mitt hemmaberg, Bondberget, och sen sprang milspåret på berget och tillbaka. Utsikten från toppen av slalombacken går inte av för hackor!På toppen av slalombacken

Har haft en tuff träningsmånad där jag slagit personligt rekord rejält i mängd och höjdmeter. På senare tid har jag börjat fokusera mer på just höjdmeter. Därav bergsbestigningen i måndags. Träningen under juli har bestått av många kvällspass där solnedgångens härligt mjuka strålar har förgyllt mina löprundor och så var fallet på det här passet med. Vissa utsiktsplatser jag passerade på berget var så oerhört vackra i solnedgångsljuset att jag hade problem med att hålla koll på stigen under löpningen. Jag är svag för utsikter helt enkelt!

Barndomsdofter

Förutom briljanta utsiktsplatser bjöd passet även på en överraskning som kittlade ett annat sinne än synen. Och det rejält. I en seg uppförsbacke långt in i bushen på berget överöstes jag av den ljuvliga doften av vildhallon. Stigen var kantad med vildhallon i enorma mängder. Jag har aldrig känt en sådan stark hallondoft och det fick mig att tänka tillbaka på farmor och farfars hallonbuskar i deras trädgård där jag plockade fritt som liten. Underbart! Vi brukar åka upp med hela familjen och plocka hallon på Bondberget så det får bli ett besök snart.

Totalt blev rundan ca 13.5 km och nästan 320 höjdmeter. Min träning under julimånad ser ut så här:

Distans: 17.3 mil

Tid: Ca 14h 40min

Snittempo: 5.08 min/km

Km/Pass: 9.5

Höjdmeter: Lite mer än 3000 m.

Skönt att träningen flyter på bra inför Mullsjö X-trail Halvmara samt mitt pass på John Baurleden. En annan som har presterat riktigt bra senaste tiden är Emelie Forsberg. Nyligen gick 2013 Euro Skyrunning Champs av stapeln i Dolomiterna och där dominerade Emelie på damsidan. Silver i den vertikala kilometern (man springer en kilometer rakt uppför ett berg = Jobbigt!), guld i Skyrace (22 km, 1750 höjdmeter) som hon förövrigt har rekordet på och avslutningsvis ett till guld på ultramaran (80 km, 5500 höjdmeter). Så här glad var Emelie efter de resultaten:

Dubbelguld! – Bild från Emelies blog på Runner’s World

Helt plötsligt känns mina ca 3000 höjdmeter på en månad lite futtiga jämfört med att Emelie sprang (1000+1750+5500=8250) på ca 1.5 vecka. Härligt att hon fortsätter dominera traillöpningen så!

Annonser

Framtida lopp?

Har haft fullt upp med semester och en riktigt tung träningsperiod så bloggen har hamnat lite i skymundan. Har en del upplägg på g och tänkte börja med att dela med mig av andra personers tankar om två lopp jag gärna skulle springa i framtiden Hornindal Rundt, Norges tuffaste fjällopp, samt världens bästa traillöpares alldeles egna lopp, Kilian’s Classik.

Några svenska har varit iväg och sprungit loppen. Swedish Trail Running som jag skulle sprungit Tiveden Trail med anordnade en resa till Hornindal Rundt som jag hoppas följa med på någon gång i framtiden. Här är två bloggar om loppet:

http://www.trailrunner.se/race/str-challenge-i-backspegeln/

http://www.trailper.se/tavlinsberattelser/hornindal-rundt-the-story/

Team Nordic Trail, Sveriges största satsning på trail, anordnar många spännande trailresor och de verkar ha haft det alldeles utomordentligt härligt på Kilian’s Classik. Här är två av deltagarnas tankar om upplevelsen:

http://hannaelisabet.wordpress.com/2013/07/09/kilians-classik/

http://simmacyklaspring.bloggplatsen.se/2013/07/09/10007402-kilian-classik/

Själv blir jag väldigt sugen på att testa ett bergslopp i framtiden. Hoppas att jag lyckas få en plats på Axa Fjällmaraton nästa år!

Dubbeldopp och filmmys!

Veckans varma väder har tillåtit mig att doppa mig efter löppasset inte en utan hela två gånger. Första gången var i Vättern och då var det så kallt att det gjorde ont i fötterna. Men i kom jag i alla fall. Sen hanns det med en löprunda vid Axamobadet också. Härligt flack löpning för en gångs skull! Var behövligt efter veckans hårda träning. Inte riktigt lika kallt, men inte varmt heller. Så här på veckoslutet kan det vara trevlig med lite filmmys. Först en rulle från ett lopp jag väldigt gärna skulle vilja springa någon gång i framtiden. Inramningen och atmosfären ska tydligen vara helt fenomenal. Bergsmarathon i Zegama.

 

Sen en intervju med Emelie Forsberg inför Chamonix Marathon. Loppet gick dock inget vidare för henne även om hon kom tvåa. Tydligen mycket strul med magen. Läs mer här.

Södra Vätterleden: SolnedgångspassDelux

Ett av mina mål med sommarens träning är att springa ett långpass varje vecka och försöka öka längden med en halvmil varje vecka och avsluta med att springa John Bauerleden som är hela fem mil. Den här veckan var det dags att avverka två mil och jag fortsätter att upptäcka vandringslederna runtomkring Jönköping. Delar av etapp 3 på Södra Vätterleden skulle utforskas. Jag har sprungit en del av sträckan vid A6 golfbana men det var härligt att ge sig ut på outforskad stig och mark.

SödraVätterledenMysigStigSödra Vätterleden bjöd på riktigt varierad och mustig löpning. Mysiga stigar i lövskog, rejält leriga backar helt uppkörda av mountainbikespår. ängslöpning, mörka på gränsen till småläskiga barrskogsstigar, utsikter som tar den lilla anda man har kvar efter de saftiga backarna ur en, klippklättring och lite spänger här och där. Kort och gott: En riktig kanonlöprunda!

Jag har ju bara nosat lite på leden och det bästa av allt är nästan alla de stigar och spår man sett som slingrar sig vidare mot nya äventyr. De bara ligger där och väntar på att bli trampade på.

Den sträcka jag sprang från golfbanan började med en lång nedförsbacke i djup lera, helt uppkörd av mountainbikes och där visade mina Salomon Sense Mantra deras hittills enda svaghet. Greppet i rejäl väta/lera är inte så bra. Det behövs skor med rejäla dubbar som Salomon S-Lab Fellcross 2 som jag skrivit om tidigare alternativt ett par skor med metalldubbar. Sen bär det av uppför Strömsbergs ljuvliga lövskogar tills man kommer till Skinnersdal. Utsikten där var helt underbar.

SödraVätterledenSkinnersdalTyvärr gör inte min iPhone riktigt verkligheten rättvisa. Efter Skinnersdal bar det genom kohagar och sen mer utförslöpning och sen uppåt igen till en härlig utsiktsplats.

SödraVätterLedenUtsiktbergetTyvärr blev inte bilderna jag tog från utsiktsplatsen något att hänga i granen. Tycker någon borde sponsra mig med en lätt och smidig och gärna fukttålig digitalkamera som jag kan ha med mig på mina löprundor.

Längs med rundan jag sprang fanns rastplatser strategiskt utplacerade vid fina vyer och leden var exemplariskt markerad. Jag behövde aldrig fundera på var jag skulle ta vägen. En av de största fördelarna med att springa på kvällen är solnedgångsljuset. Jag är helt enkelt svag för fina utsikter och solnedgångar. På vägen hem sprang jag förbi ett öppet fält med utsikt ut över staden, helt badande i solnedgångsljus. Så gött!

SödraVätterledenSolnedgångDeluxJag slog även nytt rekord i antal höjdmeter på ett pass. 420 höjdmeter lyckades jag klämma in. Det jag gillade mest med de här backarna var att de var riktigt långa och sega. Ibland kan det vara gött med sådana backar istället för de rejält branta.

SödraVätterledenSmutsigaSkorBild tagen i en helt fantastisk vinkel upptäckte jag så här i efterhand. Ville bara visa dels mina fina kompressionsstrumpor Salomon Exo Calf samt mina leriga skor. Nästa vecka bär det av mot nya äventyr. Har planer på en riktig specialare då. Ska bli spännande att se om det går i lås.